Boken om näthat, hot – och hur du skyddar dig

Tackla hatet – bok och kurs

Tackla hatet Om näthat, hot – och hur du skyddar dig (Ordfront), av Rebecka Bohlin. Boken har rönt stor uppmärksamhet.

Om boken:

När jag är programledare i Ring P1 kommer det hatmejl varje gång. En gång hade sändningen inte mer än börjat, så jag valde att läsa upp dagens första lyssnarbrev i direktsändning, där jag kallades för en »äcklig z****arhora« och uppmanades att flytta till Rumänien.

Så säger Alexandra Pascalidou om ett av de tusentals hat- och hotbrev som gjorde att hon våren 2015 valde att ta en time out, trött på att ständigt översköljas av rasistiskt och sexistiskt hat.

Hon är långt ifrån ensam. På nätet frodas hatet, i skydd av anonymiteten. Den som granskar högerextrema rörelser riskerar både hot och våld. Men det finns betydligt fler »riskfaktorer«. Som att vara kvinna. Öppet homosexuell. Svart. Feminist. Tjock… I dag är var tredje journalist i Sverige utsatt för hot. Men hur ska den som utsätts kunna veta vilka hot som verkligen är farliga? Är det möjligt att i så fall försvara sig – även fysiskt? Och hur kan stressen som följer på att vara näthatad hanteras?

I Tackla hatet möter Rebecka Bohlin säkerhetsexperter, forskare och offentliga personer för att ta reda på hur de hanterar allt från trakasserier till rena mordförsök. Dessutom avslöjar hon tidigare okända attacker mot journalister och visar på hur rättssamhället misslyckas med att skydda hatets offer – och i förlängningen yttrandefriheten. Men framför allt visar hon vad vi tillsammans kan göra för att tackla hatet.


Behöver ni veta mer om hot, våld och förebyggande åtgärder i din organisation – boka in en föreläsning om att tackla hatet!


Tackla hatet – tips om du hotats

I boken Tackla hatet: Om näthat, hot – och hur du skyddar dig berättar journalister, bloggare, twittrare och forskare om sin egen utsatthet för hot och hat – och hur de förmått hantera situationen. De bjuder på många konkreta och användbara tips för att hantera hatet. Här sammanfattas, i korthet, några av de saker du kan tänka på om du är utsatt för hot. 

Riskbedömning är viktig. Vissa av de som hotar är verkligt farliga – andra är det inte. Får du inte hjälp av polisen, arbetsgivaren eller annan säkerhetsexpertis bör du själv analysera situationen. Sök kunskap om varifrån hotet kommer – och vilket våldskapital den eller de som hotar har. Försök utröna hur motiverad den som hotar är att verkställa hotet och vad hen vill försöka åstadkomma. Analysera därefter om det finns en personlig vrede mot dig, eller om du utsätts för en typ av hot som alla andra opinionsbildare som uttalar sig i liknande frågor drabbas av. Var medveten om att inlägg på hatiska sajter är en del av en social kultur. Många av de som hotar föredrar ord framför handling. Kommer hotet från en person eller grupp som tidigare begått den typ av brott de hotar att begå mot dig är det betydligt allvarligare. Sprid kunskap om de risker du ser, och se till att alla andra i din arbetsgrupp som utsätts, är lika medvetna. Men överdriv inte riskerna. Var medveten om att de flesta hot är tomma och att risken att drabbas av dödligt våld i Sverige trots allt är liten.

Är du hotad kan du undvika att röra dig i samma mönster. Välj olika vägar, under de perioder då hotbilden är som värst. Var extra försiktig när du måste röra dig under mörkertimmarna och allra mest försiktig i närheten av dina kända adresser. Fråga dig om du har möjlighet att ta sällskap med någon, och ha din telefon laddad och tillhands. Tänk på säkerhet i din vardag: Håll fönster stängda och dörrar låsta. Öppna inte för okända. Tänk igenom vilka olika flyktvägar som finns i din vardag. Lär känna dina grannar, prata med dem och be dem ringa polisen om de misstänker något eller någon. Skaffa grundläggande säkerhetsutrustning som brandvarnare, brandsläckare och säkerhetslås i ditt hem. Undvik att berätta i sociala medier var du befinner dig. Var medveten om vilka digitala spår du lämnar efter dig på nätet och i sociala medier. Skaffa dig grundläggande kunskaper om datasäkerhet. Öppna aldrig ett dokument innan du virusscannat det. Använd säkra lösenord.

Var uppmärksam på om någon övervakar dig. Observera tillbaka! Överväg att polisanmäla. Lyssna dessutom på din ”magkänsla”. Upplever du en situation eller person som obekväm eller farlig, är situationen eller personen obekväm och skrämmande för dig. Ta upp frågan om säkerhet med din arbetsgivare eller uppdragsgivare. Fråga dem vad de kan erbjuda. Om du identifierat en fara, undersök om du kan ta dig ifrån platsen och påkalla hjälp. Försök att lugna ner en potentiell angripare, inte minst för att vinna tid. Att skada eller döda en människa bär emot för de flesta människor. Försök därför göra dig ”mänsklig” för den potentiella angriparen genom att skapa någon form av personlig kontakt.

Det är sällan svårigheten eller hotnivån som påverkar hur stressad eller rädd du blir av en viss händelse, det är hur förberedd – eller oförberedd – du är. Det är möjligt att lära sig att kontrollera rädsla och fysiska stressreaktioner, framför allt genom att lugna ner andningen. En professionell attityd inför farliga situationer innebär bland annat att erkänna att vi inte kan kontrollera hela vår omgivning. Störst inflytande har vi över oss själva. Därmed inte sagt att övningar i självkontroll ska ersätta fysiska säkerhetsåtgärder och antifascistiskt motstånd.

Om stressystemet aktiveras ständigt riskerar stressen att bli farlig för din hälsa. Se därför över balansen i hela din tillvaro: Växla mellan viktigt och kul, arbete och vila. Ät och sov bra. Motion har en avslappnande inverkan på kroppen. Identifiera dina egna stressymptom. Ta itu med dem. Undvik, om du mår dåligt av det, att läsa hatiska trådar på nätet. Om du vill eller behöver ha koll på vad som skrivs, avdela det uppdraget till någon annan, som inte själv är utsatt. Undvik att öppna hat- och hotfyllda mejl själv. Försök styra bort tankarna från hatet om de upptar mycket av din tid – rikta aktivt tankarna också till sådant som är viktigt för dig, sådant som du mår bra av.

Skaffa mer kunskap om det arbetsmiljörättsliga regelverket. Kom ihåg att alla arbetsgivare måste ”vidta alla åtgärder” för att förebygga olyckor och ohälsa i arbetslivet. Se till att arbetsplatsen strävar efter att uppfylla kriterierna för en god arbetsmiljö. Se dessutom till att ni bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete och genomför en psykosocial skyddsrond. Kom ihåg att en arbetsuppgift som innebär en påtaglig risk för våld eller hot om våld, inte får utföras som ensamarbete. Läs och använd föreskriften Våld och hot i arbetsmiljön. Skaffa rutiner för att hantera och förebygga hot och våld och se till att de är kända för alla medarbetare. Kräv att arbetsgivaren tar ansvar för den fysiska säkerheten och bedömer vad som behövs: larm, låsta dörrar, övervakning, säkerhetsfönster, vakter? Genomför övningar i att hantera farliga och/eller besvärliga situationer.

Välj även hur du/ni pratar offentligt om hoten. Att visa vilken typ av hot som skrämmer dig mest, kan riskera att leda till att den typen av hot ökar. Den som hotar har fått ett kvitto på att det ger resultat. Men att vara tyst om hoten är inte heller bra. Allmänheten behöver få veta vad som sker och du behöver stöd. Håll släkt och vänner informerade om de hot du utsätts för och prata med dem om att du behöver stöd. Om stödet är starkare än hatet, minskar hatets kraft. Att skapa nätverk där vi delar erfarenheter av utsatthet och stöttar varandra är, inte minst, ett viktigt verktyg för att vi inte ska tystas av hot och hat. Bilda nätverk. Använd dem. Om du är en ensam bloggare, på väg att gå under av det hat du utsätts för – kontakta andra bloggare. Stötta varandra. Påminn varandra om att hatet speglar en maktstruktur i samhället och att en av anledningarna till att vi utsätts för hat är att vi utmanar makten. När någon vittnar om utsatthet för hot och hat – delta i ”kärleksbombning”, skicka en bekräftande hälsning.

Bli även medveten om att vissa är värre utsatta än andra; att kvinnor löper risk att drabbas av sexualiserat hat, att rasifierade riskerar att utsättas för rasistiskt hat, homosexuella ett homofobiskt hat och så vidare – och att det finns en ”multiplikationseffekt” som innebär att ju fler diskrimineringsgrunder som stämmer in på dig, desto större är risken att du blir utsatt – oavsett vad du skriver om. Bevakar du dessutom kriminalitet eller högerextrema rörelser ökar risken. Liksom om du är uttalad feminist, antirasist eller hbtq-aktivist… Ifrågasätt aktivt vilka normer och stereotyper som avgör vilka människor som kommer till tals i spalterna och uppmärksamma hur olika medarbetare behandlas.

Ta dessutom gärna till dig erfarenheten att politisk handling både gör skillnad och kan fungera som en slags personlig terapi – vilket faktiskt kan vara mer effektivt än att gå till en psykolog. Att vara medveten om problem och orättvisor, men att inte göra något åt dem, kan ju vara i sig ångestskapande.

Fotnot: Dessa tips är baserade på vad som framkommit i intervjuer i boken (varav säkerhetsexperten och journalisten My Vingren varit en viktig källa) samt aktuell litteratur i ämnet.

 

Rebecka Bohlin är journalist, nyhetschef på Dagens ETC, författare och instruktör i feministiskt självförsvar.  

2017 utkom hon med boken Fem härskartekniker Femtio motståndsstrateger, med Sara Berg. Tillsammans har de även utkommit med Bit inte ihop! Sätt gränser på jobbet (2013).


Annons:

 

 

Hit kan du vända dig

Är du utsatt för trakasserier eller hot ska du anmäla detta till polisen. Har du en anställning ska du även vända dig till arbetsgivaren, som har omfattande skyldigheter att motverka hot och våld. Dessutom finns en rad organisationer att kontakta.

Frilanskollektivet Researchgruppen driver tjänsten Hatet, dit du kan skicka mottagna hat- och hotmejl, för sammanställning och analys. De som tar emot dessa mejl sparar alla hot och avsändare i sin databas, men detta sker ideellt och de har inte mycket tid för arbetet.

Nätaktivisterna är en annan aktör mot näthat. Projektet syftar till att uppmuntra och stötta unga, framför allt i att vara antirasistiska aktörer på nätet. Genom att utbilda gymnasieelever i hur rasistiska strukturer fungerar och ge dem kunskap om journalistik, yttrandefrihet och nätaktivism, verkar de för att unga ska känna sig trygga i sina värderingar och delta i kampen för ett öppet och demokratiskt nät.

Medienätverket mot näthat samlar berörda personer som vill verka för förändring. Nätverket har två huvudsakliga syften: Att identifiera vilka brister som finns i dag, hos polis, rättsväsende och på redaktionerna samt att vara en blåslampa, som ligger på för att de ansvariga ska ta sitt ansvar i frågan.

Statens medieråd har en kampanj mot näthat. De har fått i uppdrag av regeringen att genomföra Europarådets kampanj No Hate Speech Movement, i Sverige. Kampanjens syfte är att höja kunskapen, särskilt hos barn och ungdomar, om främlingsfientlighet, sexism och liknande former av intolerans samt mobilisera för att främja mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet på internet.

• I Sverige finns sexton lokala och regionala antidiskrimineringsbyråer, som alla arbetar med att erbjuda råd och stöd till personer som upplever sig utsatta för diskriminering, även på nätet. De utbildar och bildar opinion i diskrimineringsfrågor, i lokala och regionala sammanhang. Verksamheten syftar till ökad mångfald, likabehandling och jämställdhet.

• Den statliga myndigheten Datainspektionen har tagit fram hemsidan Kränkt.se. Den riktar sig till alla som blivit oschysst behandlade på internet. Kränkt.se erbjuder bland annat vägledning för att göra anmälningar i sociala medier.

• På sajten Kit.se finns en kortfattad och tydlig strategiguide mot näthat.

• Stiftelsen Expo driver en utbildningsverksamhet, riktad till skolor. De ger exempel på hur fördomar kan bemötas, och de håller utbildningar för pedagoger i hur de kan agera för att undvika att hamna i en konfrontation med låsta positioner. När de föreläser för skolklasser är det huvudsakliga budskapet att eleverna ska träna sig i att tänka kritiskt, att ifrågasätta ett vi och dom-tänkande, stereotyper och rasism.

HEM Föreningen för hemlösa EU-migranter stöttar målgruppen genom bland annat ledsagning till myndigheter, svenskundervisning, rådgivning, sjukvård och arbete.

• Inom arbetarrörelsen och bland fackföreningar finns flera andra projekt mot rasism och intolerans. Listan kan göras lång.